Sååå, vad äter jag då?

Jag sa ju att jag skulle återkomma till vad jag äter för något när jag nu undviker socker och gluten.

Jag måste säga att jag äter helt fantastisk god mat.

I går började jag dagen med att steka lite bacon och göra en äggröra till. Eftersom jag inte är ett dugg rädd för fett. (Vilket det faktiskt finns stöd i av forskningen numera) och dessutom verkligen behöver fett för bli mätt och må bra eftersom det är så mycket jag INTE äter, så var äggröran gjord med kärlek och innehöll både grädde och en rejäl klick philadelfiaost.
Grejen är att när man äter så där  fet mat så står man sig länge på den, därför åt jag bara ordentligt en gång till under gårdagen. 
På kvällen gjorde jag en pizza. Botten bestod av ägg, olivolja, vatten, grädde, salt, bakpulver och fiberhusk. På pizzan hade jag tacokryddad köttfärs, passerade tomater, ananas, banan och riven ost. Till den hade jag gjort en pizzasallad med vitkål, salladskrydda, olivolja och vitvinsvinäger. Eftersom jag, som sagt, inte behöver vara rädd för fett så toppade jag det hela med en rejäl klick beasås. 
Till frukost idag har jag ätit det som var kvar från pizzakvällen så nu är jag mätt och belåten för några timmar framöver.

Frukost:
Kokt bovetegröt. Serveras med frysta hallon och lite standardmjölk.
En omelett av ägg, grädde och philadelphiaost.
Två kokta ägg och mosa ihop med en stor klick majonnäs.
Bananpannkaka, dvs mosa en banan, blanda med ägg och lite grädde, steka och servera med frysta hallon.

Mat då?
Många har ju fått för sig att man äter mängder av kött när man äter lågkolhydratkost. Men....dels har jag en ekonomi som tycker att kött kostar för mycket (eller så är det så att vår politik inte främjar jordbruk och därför trissas alla köttpriser upp). Dessutom är jag inte alls speciellt förtjust i kött. Åtminstone inte nötkött. 
Men köttfärs äter jag. Det späder man ju ut när man tillagar så det blir inte lika mycket köttsmak av det. Nu är ju köttfärs också väldigt dyrt. Jag brukar köpa av en lokalleverantör för ganska mycket mindre pengar, men tyvärr så tar det slut i frysen ibland och då blir det billigast möjliga vacumpackade på Willys. Jo, det strider mot mina närproduceratdrömmar, men jag vill ändå kunna köpa något mer än köttfärs när jag handlar mat.
Så köttfärsrätter äter vi mycket av.
Falukorv går också bra tycker jag. Vi äter mycket korvrätter härhemma. Fast, då är det Tillmans som gäller. Ren falukorv ska det vara, gärna fet och god.

Kyckling är kanonbra mat. Det går att göra massor av goda rätter med kyckling. Så kycklingfileer är jag alltid på jakt efter. När det är röda lappar på förpackningarna alltså. För kyckling är dyrt annars. 
Samma sak med laxen. Lax är en bra, god och fet fisk. Och dyr! Men ibland slår någon butik till med ett kanonerbjudande och då passar jag också på att slå till.
Men, har man inget bra erbjudande i närheten går det alltid bra med bacon......eller svamp...
Idag till middag blir det förresten köttfärsbiffar. Enkla sådana. Jag bara kladdar ihop köttfärs med ägg och grädde + massor av salt och svartpeppar. Till det funderar jag på att göra vitkålsmos.

Jag har ju tidigare varit en "potatis och pastamänniska" och jag trodde när jag ändrade kosten att det skulle vara svårt att låta bli sånt.
Men absolut inte. Jag äter broccolimix (billigt i frysdisken på konsum), blomkålsris (riven blomkål som kokas som ris), blomkålsmos (blomkål mixad med grädde, cremefraiche och ost), vitkålspasta (strimlad vitkål som kokats mjuk och faktiskt inte ens smakar vitkål då), coleslaw, vanlig grönsallat.....jag kan hålla på länge och rabbla sånt som går bra att äta.
Och faktiskt: Jag saknar väldigt sällan potatis. Det är snarare så att när jag någon gång "fuskar" och äter lite potatis så tycker jag att den är för söt att äta. (Potatis innehåller visserligen inte rent socker eller gluten, men....den innehåller väldigt mycket socker som kroppen omvandlar till glukos, alltså socker) 
Tidigare åt jag även bulgur och quinua, men eftersom då innehåller gluten så blir min hud inte så glad av det numera. Däremot kokar jag ibland helt bovete och äter till maten. (Bovete kommer från örter och inte från spannmål som quinua och bulgur)

Övrig mat:
Det är liksom det fina i kråksången. Jag äter inte mellanmål. Inte för att jag inte "får", utan för att jag har inget behov. Ibland blir jag sugen, men då äter jag några mandlar till kaffet istället. Eller en bit ost.
Jag ser till att ha naturell youghurt och frysta bär hemma jämt. För då kan man alltid göra en smoothie. Blandar jag i physilliumfröskal i den så blir den väldigt mättande. Jag pytsar även i lite grädde. Behöver jag söta den så funkar det utmärkt att använda keso eller kokosflingor (eller en banan). Den blir då så mättande att det räcker med ett glas för att känna sig nöjd i magen. Smoothien funkar även då ungarna är sena till skolan och inte inte har lust att äta frukost.

Några trix:
Jag kryddar ofta maten rätt rejält. Inte saltar alltså, (även om det precis i dagarna presenterats en studie som pekar mot att salt inte alls är så farligt som vi blivit lärda), men jag använder gärna mycket nymald peppar, chili, vitlök osv. Det gör att förutom att maten smakar väldigt bra så blir man väldigt törstig och dricker mycket vatten. Det gör att jag kommer ihåg att dricka tillräckligt mycket. För när man äter fet och fiberrik mat är det otroligt viktigt att dricka mycket. Annars blir det lätt förstoppning.....
En annan fördel med att krydda mycket är att det sätter fart på ämnesomsättningen och matsmältningen.

När man är borta?:
Då är det knepigare. Det är svårt att handla något snabbt och lätt. Hallonkesella funkar.

Den är fet och inte tillsatssockrad. Det finns även kesomellanmål. Då är det keso med nötter och blåbär. Ganska okej och mättande. Att köpa drickyoughurt och liknande är uteslutet för mig. Ta en titt på innehållsförteckningen så förstår ni varför.
Att äta ute på ett matställe är faktiskt det svåraste när man äter som jag gör. Alltså, vill man äta på en dyr fin restaurant så är det säkert inga större problem, men när man är studerande tonårsmamma är liksom inte det något alternativ. 
Så, helst blir det MAX. Låter knäppt men...de har fattat det här med kolhydratnojan.

De har ett alldeles utmärkt alternativ i sitt "LowCarbmål". En vanlig ostburgare med ett stort och grovt sallatsblad istället för bröd. Som tillbehör kan man välja morötter eller bönsallad. Drycken till är kolsyrat vatten. Mättande, gott och prismässigt överkomligt.
Det finns ju, på de flesta ställen, glutenfritt bröd och glutenfria såser. Men, för det första är bröden SKITÄCKLIGA, och för det andra är sånt oftast gjort på majsmjöl istället. Inget gluten, men en massa stärkelse som kroppen gör om till socker. 

Sötsuget?:
Finns inte. Nej, jag skämtar inte alls. Enda gången jag känner mig sugen på något sött är om jag är riktigt, riktigt hungrig. Är jag inte hungrig kan folk sitta bredvid mig och äta kladdkakor, chokladbitar, mazariner och allt vad det nu kan vara och jag känner mig inte avundsjuk för fem öre. Min kropp är så nöjd ändå.
Men, det finns vissa saker som triggar igång suget efter socker. 
Lightläsk t.ex. Det är ingen fara att dricka det ur kolhydratsynpunkt. Men hos mig triggar det igång hunger och längtan efter socker. Men eftersom jag inte är så otroligt förtjust i kolsyrat alls så är det inga problem att hoppa över lightläsken heller.
Under en period åt jag gärna banan och keso till frukost. Upptäckte dock att jag blev hungrig väldigt fort. När jag skippade bananen och åt bara keso funkade det bättre. Allt sött triggar igång min hunger. Därför undviker jag gärna frukt över huvudtaget. 
Men, frukt är ju så nyttigt har vi ju blivit lärda. Jovisst. Men för att få i oss de nyttigheter som vi tror att vi behöver måste vi äta kopiösa mängder med frukt och min bestämda övertygelse är att vi får i oss det ändå. Bl. a av att kroppen omvandlar det nyttiga fettet vi äter till de andra ämnen vi behöver. Jag äter ju mycket grönsaker och de är betydligt mindre söta. Men ändå "nyttiga"

Ekonomin: 
Jo, jag köper dyrare mat. För pasta och potatis är billig mat. Kyckling, lax och grönsaker är dyr mat. Margarin är billigt, smör är dyrt. Vetemjöl är billigt, grädde är dyrt. 

Men, jag äter mindre mängder mat. Inte för att maten är dyr utan för att jag behöver mindre mängd för att bli mätt. Jag har skrivit upp alla mina matkostnader de senaste halvåret. Sedan jag ändrade kosten helt har jag SÄNKT dem med ganska många hundralappar. (Till och med tusenlappar faktiskt, men en del av det är att ungarna varit borta mycket och att en har flyttat hemifrån)
Så matkostnaden är inte högre för att jag skippar billigare (och onyttigare) mat.

Mina vinster:
Jag går sakta men säkert ner i vikt.
Jag slipper mina eksem.
Jag är mycket piggare. Alltså, jag är fortfarande trött om jag sover för lite (vilket jag har lätt för att göra), men jag klarar en pluggdag utan att bli tömd i hjärnan. 
Jag får inga akuta trötthetsattacker och måste rusa till närmaste kiosk för att få i mig något sött för att sen bli speedad en timme och efter det ännu tröttare.
Jag har en gudomligt fungerande mage. Den är inte gasig, den gör inte ont, den har inte diarre och den luktar inte illa. (Alltså inte magen då, utan det som kommer ut)
Mina naglar är starka och växer som ogräs, vilket de inte gjorde under förra året.
Mitt hår är starkt och friskt och sedan jag bytte kost lossar jag inte heller en massa.
Ingen ledvärk, inga knän eller några fingrar som är stela, vilket tidigare har varit ett naturligt inslag i min dag.

Jag är ju lite nördig när det gäller det här, så jag försöker hitta forskning som stöd till det mesta jag förändrar i kosten. Det finns MASSOR av forskningsresultat som stöder detta med farorna att äta mycket gluten och socker. 
Men, det blir ett annat inlägg....