Keleti, Budapest
Igår sa jag till mina barn att de måste lova mig att ALDRIG bli rasister. De stirrade på mig som om jag var knäpp. (Men de lovade)
Varför?
Jo...i fredagsnatt blev en kille mördad i grannkommunen. Ja, det är kommunen jag är anställd av och jag kommer säkerligen att märka av det till veckan när jag jobbar, men i dagsläget vet jag absolut inget som inte stått på nätet om det hela.
Jag är ju en nyfiken typ så jag har läst en del. Jag har bl.a följt den stora skvallersajten flashback. Och fy katten vad jag skäms över att vara svensk!
Ryktet säger att den mördade är en kille från Syrien. Han var 18 år och har inte varit i Sverige så länge. Hans kompis som skadades var ett år yngre, även han icke svenskfödd.
De som misshandlade honom till döds är 9 ungdomar, de flesta från orten. Ryktet säger också att det är sådana ungdomar som inte är så noga med vad de röker/dricker/inhalerar/injicerar. Men, det är inte så intressant i sammanhanget. Det som är så otäckt är vad som skrivs på nätet om det hela. Jag har några exempel:
"Söderhamn? Då borde det antingen vara invandrare eller knarkare."
Alla "bruschor" och kusiner till invällaren skyller på varandra och ingen har sett något. Om det har hänt något var det olycksfall, egentligen skall de alla få ersättning från DO för kränkning och förolämpningar.
"Det blir lätt så här när invandrare ser ner på svenskar och tror de är mesar. Då vill de sätta dit dem extra, och ja i 9 fall av 10 så drar sig Svensken undan.
Men nu blev det fel svenne att ge sig på. Förstår att folk, speciellt svenskar går runt med vapen nu på grund av det ökade våldet."
Precis som du säger så brukar svensken tyvärr dra sig undan. Denna kille verkar dock inte ha varit någon mes, som tur var.
Svensken måste sluta dra sig undan och sätta dessa svartskallar på plats."
Det är alltså en blatte som blivit mördad, men han var ju glappkäft och raggade på någon svensk tjej, alltså fick han vad han förtjänade av de tuffa svennarna som inte är mesar utan sätter invällarna på plats. Det är förståeligt att svenskar går runt med vapen och 9 mot två var förmodligen självförsvar. Det är ju i allafall en invandrare mindre.
Är det det här vi lär våra ungdomar?? Jag vill inte göra det i alla fall. Men allvarligt: Jag har hört många vuxna människor, svenska och ordentliga, som säger precis samma sak som sägs på flashback, fast inte med så fula ord. Många av dem är ju föräldrar också, så jag kan anta att deras barn hör vilken inställning de har. Det är ju inte heller de som är ungdomar under 19 år som har röstat fram ett parti där medlemmar säger saker som " Aporna som bor på herrgården" (asylboendet i Kilafors) eller som tycker att en pappa som släpar med sig sin fyraåring bara för att åka utomlands för att fixa tänderna är en egoist som förtjänar att hans barn drunknar under resan" (Vår vice talman).
I mitt arbete möter jag alltför många misshandlade barn och kvinnor. Den vanligaste kommentaren från äldre svenskfödda när den frågan kommer upp i samtal om vad jag jobbar med är: "Det är väl invandrarna förstår jag" Sedan ser de jätteförvånade ut när jag svarar att , nej, det är inte invandrare i huvudsak som misshandlar sina barn. Det är respektabla svenskfödda föräldrar.
Det är inte konstigt att många ungdomar har den inställning de har. De har ju lärt sig från de som ska vara deras föredömen.
Jag tror att det enda sättet att ändra den inställningen är att vara ännu bättre föredömen. Vi vuxna har ett stort ansvar där. Vi vuxna är de enda som kan se till att föraktet mot andra kulturer inte blir ännu större.
Jag ska på en konsert i eftermiddag till stöd för flyktingar, främst från Syrien eftersom det är där det brinner mest just nu. Jag träffar en del syrier i mitt jobb, jag har fått berättat från tonåringar om hur deras hus bombats sönder, att de förlorat nära och kära och att de inte har något att återvända till. För fyra år sedan var Syrien ganska likt Sverige. De hade hus, bra ekonomi, bra utbildningar och väl utvecklad sjukvård. Nu finns inget kvar. De måste ta sig ur landet på livsfarliga vägar och väldigt många dör. Jag brukar tänka på hur det skulle kännas om det hände här i Sverige. Om flera grupper började bomba och förstöra här. Om jag skulle behöva lämna hemlandet med barnen för att jag är säker på att det barnens enda chans att överleva. Jag brukar också tänka på hur det skulle kännas att inte vara välkommen någonstans. Att vara omgiven av poliser utanför en tågstation i Ungern utan möjlighet att ta mig någonstans och veta att om jag registrerar mig i landet kommer jag med all sannolikhet bli utvisad till Grekland eller något annat land som inte har några resurser för att kunna hjälpa mig att ens få vatten. För det skulle kunna hända. Det var ingen i Syrien som för tio år sedan trodde att det skulle vara ett livsfarligt land tio år senare.
På konserten i eftermiddag kommer det att vara bland annat en syriansk konsertpianist som spelar. Han har inte varit i Sverige länge, han bor på ett asylboende i närheten. Han har förlorat allt men han kommer till en svensk kristen kyrka för att spela för oss "svennar" för att hjälpa till att uppmärksamma och samla in pengar för att kunna hjälpa, bland annat, sina landsmän. Det är stort.
Hans vänner på asylboendet vill också höra, så jag ska åka och hämta några av dem för att köra dem till kyrkan. Jag antar att de flesta är syrier. Och jag skäms.
Jag skäms därför att för två dagar sedan blev en av deras landsmän mördad i den kommun där jag arbetar. En ung kille har förlorat sitt liv och en massa människor säger att han "får skylla sig själv". Han blir misshandlad till döds, nio "svenska" ungdomar är anhållna för detta. Hans kompis, som man kan anta, försökte hjälpa honom, ligger på sjukhus. Men de anhållna hyllas på nätet för att de stått upp mot "invällaren"
Jag skulle vilja se Segersta kyrka överfull idag. För jag tycker att vi behöver stå upp mot hatet.
