Ett öppet och ganska elakt brev till alla föräldrar till barn i klasserna 3-9 i Kilafors och Segerstas skolor.

Godmorgon!

Jag är medveten om att det jag nu kommer att skriva kan uppfattas som stötande och elakt. Jag är även medveten om att det framhäver min egen förträfflighet som förälder och "andras" värdelöshet. Jag kan bara hoppas att de som vet vem jag är, även är medveten om att jag inte är bättre än andra och även vet att jag tycker att det finns väldigt många "därute" som jag uppfattar som betydligt bättre föräldrar än mej.
Jag vill också säga att jag vet att en del hade andra viktiga saker för sej en torsdagkväll i april och faktiskt verkligen inte hade möjlighet, trots att de verkligen ville, att gå och lyssna på en föreläsning i Kilafors.
Men så här är det:
Mina ungdomar går/har gått i skolan i Segersta och Kilafors. De går nu i åttan och nian. Jag har varit på de flesta föräldramöten under åren de gått i skolan, de har dessutom spelat handboll, innebandy och fotboll i ovan nämnda orter, så jag har koll på de flesta föräldrarna till mina barns klasskamrater.
Segersta skola har en sisådär 60 elever och Kilafors skola har en sisådär 300 elever.
Åtminstone Kilafors skola har haft en del problem med "osämja" och har, senaste tiden, arbetat otroligt aktivt med att förändra den situationen.
Eftersom våra ungdomar har ständig kontakt med den stora yttervärlden via internet, vilket även detta bidrar till problem, så har även vår emininta skola tagit initiativet till att lära våra barn hur det kan fungera och tala om riskerna med att använda en del sociala nätverk och hur de kan göra när det känns fel.

Så igår hade de en stor "nätverksdag" i skolan. De hade bjudit in en (förmodar jag) väldigt dyr föreläsare som forskat på det här med barn och ungdomar på "nätet"
Under dagen fick alla barn från klass tre till klass nio från både Segerstas och Kilafors skola gå till biografteatern för att lära sej en hel massa om hur man säkrast kan hantera farorna kring de sociala nätverken.
I de äldre klasserna delade han på tjejerna och killarna, för att verkligen kunna tala om hur en del använder sina kroppar och vad som kan vara faran med att använda sej av webkameror.

På eftermiddagen hade han föreläsning för alla berörda lärare på dessa två skolor, för att de skulle få redskap att kunna hantera de problem som kan uppkomma av nätanvändandet.

Sen, på kvällen kom det som gav mej anledning till detta ganska elaka öppna brev.

Skolan bjöd in till en öppen föreläsning med denna otroligt engagerade och kunnige man. För den som är nyfiken så hette han Mats Andersson och arbetar på heltid med barn och ungdomars nätanvändande. Om någon är nyfiken på honom och hans arbete så har hans företag en hemsida : http://netscan.se/ (Kolla gärna in den)
Det var fri entre och stora affischer om detta satt uppe på ortens anslagstavlor. Det fanns även information på skolans hemsida. Barnen hade under dagen fått informationen om att deras föräldrar var inbjudna till kvällens föreläsning. De hade också fått informationen om att Mats skulle tala om för föräldrarna hur de skulle kunna hjälpa barnen om de "råkade i knipa" på någon sajt.
Alla föräldrar var speciellt inbjudna.
Jag var där. Jag och cirka 50 personer till. Av cirka 200 elever som under dagen fått så otroligt mycket information om farorna och riskerna på "nätet" så kom det ca 50 föräldrar!!!

Från Segersta, som kanske hade 20(?) barn där under dagen, kom det FYRA föräldrar. STOOOR eloge till dessa tre pappor och en mamma!
Från min yngstings klass, där de f.ö har väldigt stora problem med beteenden på nätet av, framför allt tjejerna, så såg jag TVÅ föräldrar (De är ca 30 elever)
Från sonens klass var deltagandet något större från föräldrarhåll. Det var till och med två fall där både mamma och pappa kom.

Min fundering är då:
Kan vi föräldrar så mycket om sajterna som barnen använder sej av att vi inte behöver lära oss något mera?
Vet alla föräldrar (utom kanske vi som var där i går kväll då) så mycket om de stora antalet män som använder sajterna för att ragga unga killar och tjejer?
Vet alla andra föräldrar (utom jag och 50 till) allt om hur killar och tjejer i berörda åldrar fungerar och vad man ska göra när ens dotter eller son visat upp behagen i sin webcam) för en 35 årig man som uppger sej vara polis och gillar att mysa med yngre....?
Tror alla föräldrar (utom vi då) att deras barn och ungdomar aldrig chattar med främmande människor på nätet?
Eller värst av allt:
Har föräldrar så otroligt upptagna liv att man inte har en aning om vad som händer i skolan eller i ungdomarnas liv så man inte hade en aning om vad skolan faktiskt gör för att hjälpa till?

Jag vet en hel del om sociala nätverk. Jag har Facebook, Twitter, Instagram, KiK. Jag försöker hålla koll på mina barns konton på FB (Jag har deras inloggningsuppgifter där, villkoret för att de ska få ha egna konton). Twitter har jag för min egen skull (barnen har inga konton). Instagram har jag för att jag är nyfiken och KiK har jag nyss laddat hem för att min son tyckte att jag borde ha det, eftersom det snart är det enda ungarna använder sej av för att kommunicera.

Jag har pratat sociala nätverk med ganska många föräldrar, eftersom min dotter är ganska aktiv i kretsar där det varit väldigt mycket elakheter. Det skrivs otroligt mycket elakt till varandra på ovanstående medier faktiskt (för er som inte har en aaaaning)
Väldigt många föräldrar säger då att "Jag har koll på deras facebook". Jättebra! För de flesta har facebook och vet vad det är, även föräldrarna alltså.
Men, säger jag. Det är inte på facebook de lägger ut de värsta bilderna. Det är på Instagram eller Daywiew". Alltför ofta har jag hört kommentaren "Vad är instagram?" "Vad är Daywiew?"
"Det har jag inte hört talas om, det har inte mina barn"
Jo, ditt barn har Instagram eller Daywiew. Alla barn i högstadiet har det (Okej, det kan finnas enstaka undantag)
Senaste tiden har det även varit lite strul med elaka sms på ungdomarnas telefoner. Jag har pratat med både skolpersonal och föräldrar om detta och alltför ofta fått höra att "Din dotter har sms:at elaka saker till den och den.
Jo, säger jag. De andra barnen har också sms:at elaka saker om min dotter.
Duktiga föräldrar och skolpersonal har sagt till ungdomarna : Spara alla SMS så det finns bevis.
Tror ni ungarna använder sej av telefonens smsfunktion när det kan bevisas vad de egentligen säger?
Nix. De använder KiK. En smsapp. Då spars inte meddelandena i telefonen. Blockerar man någon som är elak försvinner dessutom all historik.
När jag berättar detta för andra vuxna, med barn i samma ålder så hör jag "Jag har aldrig hört talas om KiK, vad är det?"

Ni som har yngre barn: Ni vet tydligen allt om hamsterpaj och stallet.se. Ni vet tydligen även allt om dessa oskyldiga "modellsighter" där man klä på söta dockor fina kläder och utrusta deras hem med allehanda kapitalvaror. Ni vet tydligen redan också att det på alla dessa sighter finns forum där de kan chatta med andra. Ni vet tydligen redan också att det där finns män som utger sej för att vara barn för att kunna prata sex med småungar?
Eller är ni bara säkra på att era barn ALDRIG skulle göra något dyligt?

Jag visste inte det i allafall. Men jag fick lära mej en massa om det igår.
Jag fick också lära mej hur jag ska hantera situationen om det blir problem. Jag fick till och med lära mej en del om hur lagarna ser ut och vad som är tillåtet och inte.

Jag hade inte heller någon aning om att de flesta högstadieungar faktiskt någon gång suttit och tittat på onanerande gubbar via webcameror. Jag hade inte heller en aning om att nioåriga flickor kunde skicka bilder på sina könsorgan för att få morötter till sina hästar på stallet.se.
Jag lärde mej massor igår. Jag och 50 personer till.

De andra 150 föräldrarna visste tydligen redan.....eller hade bara inte en aning.

Jag riktar i allafall ett stort TACK till Kilafors skola, som kämpar för våra barns framtid.

Men, utifall att någon förälder vill försöka agera utifrån det våra barn lärde sej att vi föräldrar skulle agera när det blir problem så skickar jag med följande från Mats:

Våra tips till vuxna

• Internet är ingen barnvakt. Du har huvudansvaret för ditt barn.
• Fråga ditt barn om hur Internetvärlden fungerar. Lyssna och lär av ditt barn. Be att få se favoritsajterna och fråga vad som är spännande, kul och fascinerande.
• Förbjud inte ditt barn att surfa på nätet. Det fungerar sällan. Då går ditt barn till kompisarna- där föräldrarna kanske inte lägger sig i vad barnen håller på med. Skapa istället ett förtroende- då vill barnen berätta.
• Skaffa en egen sida på en ungdomssajt. Surfa runt, lär dig, upptäck och försök att förstå vad barn och ungdomar gör på Internet.
• Prata om farorna med att lämna ut personliga uppgifter.