fredag 12 april 2013

Mina tonåringar är då inga pedanter....

I dag åkte min 15-åring till Katrineholm på innebandycup.
Jätteskoj för honom. Cuper är jättebra och de har verkligen roligt. Jag har varit med någon gång och det är verkligen skoj.
Nåväl, de skulle bo på vandrarhem och på packlistan stod sängkläder, handdukar, myskläder, träningskläder, matchställ, tennisdojor och innebandyklubbor. Till detta kommer även andra viktiga saker såsom pengar och telefon. En bra sak är ju om kläderna man ska ha med sej är rena, så det har jag tjatat på honom om hela veckan.
Alltså tvättade han. I går kväll. Klockan 21.30.Alltså var alla element i kåken fulla med kläder i morse när jag kom upp (eftersom jag inte var vaken då tvättmaskinen var klar)  Men de var i allafall torra. Han hade andra viktiga saker för sej tidigare på dagen som att linda om klubban. Eftersom hans kompis också skulle med på cupen så hjälptes de åt.
När två killar i den åldern ska linda två klubbor så syns det efteråt. Det var gammal tejp i soffan och det var gammal tejp på köksbordet. Det var remsor från den nya tejpen på köksbordet och golvet samt någon remsa ovanpå öppna spisen. 
Eftersom sonen fyller år i dag hade han även fått en del pengar av sin släkt, vilket passade oerhört bra eftersom han fått tag i en klubba som han skulle köpa. Av en assistent på skolan som spelar innebandy och dessutom är agent för ett innebandyklubbmärke. Kanonbra, både klubban och priset.
Det mindre bra var väl i så fall att han måste till skolan på förmiddagen för att hämta klubban. Fast det var ju egentligen en väldig tur eftersom både han och kompisen glömt sina gympakläder i skolan dagen före. Inte för att de kanske behövde själva kläderna, men de kunde ju inte åka på innebandycup utan tennisdojjorna som låg i väskorna.....i skolan.

När vi kom hem skulle då sonen packa, eftersom han skulle bli hämtad strax efter kl 11 av kompisens föräldrar.
Han behövde då två ryggsäckar, en för matchkläder och en för andra kläder. En av ryggsäckarna var nytvättad och låg nere i källaren, så då öppnades källardörren och alla lysen tändes. Det där med att stänga och släcka glömdes visst bort i ivern.
I den andra ryggsäcken låg det "rester" kvar sedan tidigare bravader, så när sonen åkt hittade jag två (omaka) strumpor på köksborden och ett par skitiga kalsonger på en köksstol. Dessutom en hel hög med tomma halstablettspapper mitt på köksbordet (bland den gamla tejpen från innebandyklubborna)

Mitt i bestyren med packningen kom han på att han behövde ett headset till sin mobil. Så han letade. När man har bråttom att leta saker så kan andra saker ramla ner på golvet. Som stora pappershögar till exempel. Eller rena kläder. Och eftersom man har så bråttom hinner man ju inte plocka upp det igen.
Men allt blev i allafall packat och ännu har han inte ringt och sagt att han glömt något. Jag har dock inte vågat gå upp till hans rum för att se hur det ser ut där efter hans framfart. Men jag har sett resten av kåken.

Nu är det ju inte bara sonen som bor här. Han har också en tretton månader yngre syster.
Hon hade också bråttom i morse. Så nu är tvättstället nere prytt med allehanda puder, pennor, mascaror och krämer. Vackert blandat med borstar och andra tillbehör. 
Hon åt gröt till frukost också, så på spisen stod en halvfull grötkastrull och på disken i diskhon låg den ditslängda osköljda gröttallriken. (Intorkad havregrynsgröt är INTE rolig)

Så....jag diskar, släcker lysen, slänger gammal innebandyklubbetejp, plockar bort smutsig tvätt, plockar upp papper, sorterar (om) tvätten, gnäller om smink på tvättstället, irriterar mej på skitiga kastruller.....

Häromveckan såg jag förresten att det låg en munspegel på golvet i badrummet. (De ligger i vanliga fall i ett skåp på väggen) Jag frågade sonen varför den låg på golvet (eftersom det i nio fall av tio är sonen som "tappar" saker på golvet). Fick då det självklara svaret att "Jag tappade den där". Jag förklarade att frågan jag ställde inte handlade om hur den hamnat där, utan varför den låg där. Svaret jag fick var "För att Stina inte plockat upp den".
För så är det....det är för det mesta syskonets fel. De skyller alltid på varandra (åtminstone när det är möjligt). 

Fast lever man med två tonåringar så lär man sej ganska snart vem som slarvat med vad. När storasyster saknar kläder så är det faktiskt inte lillebror som "lånat" dem, även om lillasyster försöker göra sken av det.

När det står en tallrik med matrester kvar i vardagsrummet (eller för den delen, uppe i hallen) så är det i nio fall av tio lillasysters verk även om hon alltid försöker få mej att tro att det är storebror som lämnat.

Så emellanåt vandrar jag genom mitt stökiga hem och konstaterar att det ligger papper på köksgolvet, ren tvätt på vardagsrumsgolvet, smink på tvättstället,disk på de mest konstiga ställen. Men jag har i allafall aldrig långtråkigt, för han man tonåringar i huset finns det alltid städning att göra....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar