Min lördagkväll...

Nu tycker jag så där mycket igen hörrni. Det är jobbigt. Skriver av mig,
Så här tycker jag:

Under sex veckor har massmedia skrivit massor om melodifestivalen. Jag har också skrivit massor.
Det har varit stödgrupper på facebook där man lagt ut numren i god tid så fansen ska kunna rösta. 
Man har diskuterat deras klädval och klädbyten.
Man har diskuterat showen och man har diskuterat utseenden.
I dagens Aftonbladet (innan sändning) spekulerade man om det till och med kunde vara så att Ace skulle förlora för att de hade ändrat kameravinklarna.
Anton sa, i vinjetten för sitt nummer, att han skulle se bättre ut och dansa bättre.
Yohio fick uppsöka läkare under veckan för att han skadade sig under sin eldshow.
Anton trodde att han skulle förlora för folket verkar gilla äldre artister.

Själv tycker jag att både Antons och Oscars låtar var jättebra. De klarade bara inte av att sjunga dem. Det räcker liksom inte att kunna ta i och sjunga fram refrängen. Man måste också kunna ta de olika tonerna i de lite mjukare verserna.
Yohios låt var tråkig (och dessutom ser han pinknödig ut när han står på scenen), han kan i och för sig hålla tonen, men den har liksom ingen styrka. Rösten alltså. (Förmodligen inte Yohio heller, men det hör ju inte hit)
Panetoz såg jättebra ut, dansade jättebra och hade en helt okej låt. Men tonerna måste stämma med musiken också. De missade visst det ibland.
Ellen då? Jo, en underbar låt tycker jag. Men tänk om den skulle ha sjungits av Sanna istället? Eller Charlotte Perelli? Eller någon annan som verkligen har röst för att sjunga en sådan sång. Någon som inte är superspänd utan har en tränad röst.
Linus  då? Jag älskar låten, min absoluta favorit. Han har inte världens bästa sångröst, men den är ärlig. Han försöker inte styla in sig i något spektakulärt, han står där och sjunger något som betyder något för honom och han gör det med känsla. Jag ville absolut inte att han skulle vinna, för hur det än är så är det en tävling och någon chans i Europa tror jag inte han skulle ha. Men det var min favorit ändå....
Helenas låt växte. Första gången tyckte jag den inte var så speciell alls, andra chansen gillade jag den och ikväll tyckte jag den var bra. Hon har dessutom en röst som klarar att hålla ton och variation. Tyvärr behöver en låt som ska tävla, växa fortare......
Alcazar är bra. Jag är inte så förtjust i disco, men de är duktiga, säkra och vet vad de gör.
Ace  gillade jag. Skarpt! En glad låt, hon har inte världens starkaste röst men den är inte heller falsk. Hon älskar det hon gör och det märks. För mig hade det varit kul om hon vunnit också.
Men faktiskt, jag gillade Sanna  skarpt. Hon är proffsig, säker och har en makalös röst. Låten är mycket vacker och hon är nog den enda i kvällens startfält som skulle klara att sjunga den. Är det balladår i eurovisonen så har den en stor chans och då skulle inte Ace ha en chans i alla fall. Är det inte balladår hade Ace haft större chans att vinna. Men sånt vet man ju inte nu.

Intressant är dock att de två vinnande deltagarna inte har någon exklusiv show och svindyra kreationer. De har kläder från HM och helsvart outfit.
Men de vinner ändå, för de har bra låtar och bra röster. Är det inte det allt handlar om.

Vi har så fantastiska sångare/sångerskor i landet. Varför ska man envisas med att slänga fram en massa som inte kan sjunga ordentligt för att de är snygga, modiga, spektakulära och.....
Varför kunde inte Martin Stenmarck ha haft en bättre låt? (för sjunga kan han)
Varför försöker Dr Alban ens att sjunga?
Varför ska man rösta på någon för att de tidigare haft en social fobi? (Det är jättestarkt av en sådan person att våga sjunga i melodifestivalen, men jag tycker ändå inte att tävlingen som räknas som en kognitiv behandlingsform)

Men ändå. Vad man tycker om själva sångerna är ju ändå väldigt personligt. Jag älskade Undo, många andra tycker den är tråkig. Sånt är livet. Vi tycker olika.
Artisterna kan ha väldigt svaga röster och sjunga väldigt falskt. Där har jag svårt att förstå hur man kan tycka olika.
Men jag kommer ändå aldrig att tycka att någon ska vinna för att hen har en bra show, kameravinklarna är perfekta, dansen sitter som smäck eller för att hen är snygg.

Men, det är ju bara jag....