Tingsrätten...

15-åring åtalas

SEGERSTATvå bråk från i somras har nu gått ända till tingsrätten. En 15-årig pojke från Segersta åtalas för två fall av misshandel.

Relaterat

Den första misshandeln han misstänks för ska ha inträffat i slutet av juli, i Segersta, där han ska ha slagit en ung flicka i ansiktet.

Den andra misshandeln ska ha inträffat i slutet av augusti. I det senare fallet ska han ha både slagit och sparkat en pojke utanför Kilafors skola. Båda fallen kommer att komma upp i Hudiksvalls tingsrätt den närmaste tiden.

Så stod det i den lokala tidningen förra veckan. Det ser illa ut tycker jag. Om jag hade läst detta utan att veta något omkring det hela så hade jag nog tänkt ungefär så här : "Jaja, föräldrar som inte bryr sej om sin unge, säkert ensamstående mamma också som försöker få det till att ungen har ADHD. Att inte föräldrar har pli på sina ungar nuförtiden"

Jo, alldeles säkert hade jag tänkt så. Nu är det bara det att det är MIN unge. Och han har inte en mamma som inte bryr sej. Han har inte en mamma som försöker skylla på ADHD. Ensamstående förvisso, men jag struntar inte i vad som händer. 

För jag vet vad som hände. Båda gångerna det handlar om i notisen. Första gången var jag till och med där. Så jag tänkte att jag skulle ge min version:

En natt i slutet av juli ringde en bybo hem till mej och sa att min yngsting och två kompisar knatade omkring på byn, hållandes i ölburkar och åtminstone en av dem verkade vara kraftigt berusad. Jag snokade rätt på tjejerna, min egen, icke alls berusade dotter sprang in i skogen eftersom hon av någon konstig anledning trodde att jag var arg !?! Medan jag letade efter flickorna (med hjälp av byns alla ungar) så talade jag även i telefonen med den i notisens "unga flickans" mamma. Flickan är inte alls berusad sa mamman. När jag stod en halvmeter ifrån den unga flickan (som låg berusad i diket), kände spritdoften, hörde hur hon talade, kompisarna intygade att hon var full, så sa fortfarande hennes mamma (i telefonen) att NEJ, hon har bara druckit energidryck...?

Nåväl. den berusade flickan ringde efter kompisar som skulle hämta henne och jag riktade större delen av min uppmärksamhet mot vägen, väntade på skjutsen. Under tiden hade naturligtvis resten av byns ynglingar nyfiket närmat sej platsen, varav en var min 15-årige son. Jag hör den berusade unga flickan och han bråka ett tag så jag vänder mej om och får precis se hur flickan flyger ner i diket. Hon skriker och svär hela tiden, studsar upp, kutar mot min son, men eftersom hon är berusad missar hon honom och ramlar ner i det andra diket istället.

Strax efter detta dyker polisen upp, flickans skjuts kommer. Polisen tar min yngsta dotter med sej eftersom hon vägrade åka hem. Eftersom socialjouren inte kunde göra något skjutsade de henne till mina föräldrar som bor i de mörka Gästrikeskogarna. Sonen och jag åkte hem (vilket man gärna gör när klockan är halvtvå på natten). Mina tankar var fokuserade på yngstingen som inte alls mådde bra och resten av händelserna släppte jag. 

Några dagar senare fick jag veta att den unga flickan (efter att hon sovit ruset av sig i sin mormors gillestuga) gått hem till sin mamma och sagt "Oscar kallade mej fula saker och slog till mig i huvudet så jag flög i backen och svimmade". Så mamma tar med sej dottern till akuten och fotograferar det lite röda örat och åker sedan till polisstationen och polisanmäler Oscar för misshandel. Tack för det. Enligt sonen och vittnen så har han förvisso slagit till henne, men inte förrän efter hon under ett långt tag gått emot honom och skrikit "slå mej då,slå mej då, du törs ju inte slå mej". Han hade även kallat henne för "Skabben" men det brukar han göra även när de inte är osams och då brukar hon skratta, inte polisanmäla....

Dagen efter skickade sonen sms till den unga flickan och bad om ursäkt. Yngstingen kom hem från Gästrikeskogarna några dagar senare och var rasande på sin storebror som misshandlat hennes kompis. Tack för det!

Den andra händelsen utspelade sej på skoltid. Niorna hade idrott (sonen går i nian) på fotbollsplanen då  ett gäng ur femman bestämde sej för att också hålla till på fotbollsplanen. Idrottsläraren bad då sonen sticka dit (på cykel) för att säga till dem att flytta på sig. Till saken hör att de femmor det gällde hör inte till de direkt lugna typerna på skolan. Sonen har tidigare vid några tillfällen kommit hem och talat om att de förföljt honom och kompisen, kastat grejer på dem och kallat dem en massa saker. Han var kort sagt ganska irriterad på dessa (två av dem är förresten småbröder till ovan nämnda "unga flicka"

Nåväl, han åkte dit och sa till dem och de sa att de inte tänkte göra det. Istället tänkte visst den berörde unge killen kasta sten istället.....på min son, han missade, men ändå, när han hade ryggen åt dem, på väg därifrån. Då surnade min son (av någon anledning?) till, klev av cykeln och gick emot honom. Det var då det kom en till sten. Den stenen missade inte. Den stenen träffade sonens bröstkorg. Den stenen gjorde ont.

Jag anser att det inte är så konstigt att en 15-åring reagerar som min 15-åring reagerade då. Han fällde killen från femman, ställde sej över honom och smällde till honom i skallen (absolut inte det "hårdaste han hade" enligt egen utsaga). När han skulle gå därifrån råkade han trycka till honom i ryggen när han skulle lyfta över benet. Det var inte tänkt som en spark. 

Skolans personal kom ju rusande och delade på dem. De pratade med killarna, ringde till mej och ringde till den femteklassarens pappa och berättade vad som hänt. Skolan gjorde dock bedömningen att båda varit lika delaktiga och ingen polisanmälan behövde göras.

Fast när en en 11-årig kille kommer hem till sina föräldrar och säger "Oscar i nian slog mej i huvudet, jag hade inte gjort något alls" då blir en 11-årings föräldrar arga. Om den 11-årige killen dessutom spär på mej lite: "Han cyklade på mej två gånger också och sen sparkade han på mej två gånger". Tja, då blir den 11-årige pappan ännu surare och åker till polisen. Tack för det.

Igår var det dags för rättegång i Hudiksvall. Båda sakerna skulle avhandlas vid samma rättegång. Den unga flickan tyckte att hon skulle ha närmare 11000 kronor i skadestånd för sveda och värk och för kränkning. Den unga pojkens pappa tyckte att de skulle ha närmare 11000 kronor för samma sak. Dessutom tyckte han att han behövde ha 600 kr i förlorad arbetsinkomst då han skjutsade sonen till hälsocentralen dagen efter händelsen. Och han uppgav att eftersom han tjänar 40000 kronor i månaden så var 2 timmar värda 600 kronor som han då tyckte att han skulle ha från en 15-årig kille med en ensamstående, studerande mamma och en pappa som tog livet av sej utan att se till att ha några försäkringar som tillfaller barnen. Tack för det.

För den som inte vet det så kan jag ju informera om att det som händer när en ungdom blir dömd att betala skadestånd men varken mamman eller ungdomen har möjlighet att betala 22000 kronor så ligger de och tickar fram till 18-årsdagen då skulden helt plötsligt sprätter upp hos kronofogden. Med det lilla tillägget av räntan bestående av ca 3000 kronor per år....och tre års rödmarkering hos alla företag som han vill ha kredit hos, som bostadsföretag och såna saker...

Rättegång igår då ja...

Man började med den "unga flickan". Hon gjorde stor affär av att inte våga gå in i rättssalen därför att hon var "obekväm" med att min son satt där. Så min son fick gå ut och sitta i ett angränsande rum. Smart tjej det där. Att min son och ett senare vittne kunde intyga att de blivit sams och umgåtts efter den där sommarkvällen tog dock udden av hennes/advokatens plan att få det att verka som om hon var jätterädd för honom efter att ha blivit misshandlad.

Flickans mamma var med i rättssalen och fick höra sin dotter informera rätten att hon smakat lite alkohol men att hon var helt nykter. Att hon inte provocerat honom alls utan han var bara arg på henne. De åkte hem direkt efter förhöret och fick alltså inte hör när både vittnet (en tidigare tjejkompis som hon numera är anmäld för misshandel på) och min son intyga för rätten att hon varit så berusat att hon haft svårt att gå...

Rätten fick också se sms:et där min son bad henne om förlåtelse.....

Den unge pojken var inte närvarande. Istället fick rätten titta på ett inspelat förhör där pojken sitter bredvid sin pappa och inte svarar så mycket alls. Han snurrar dessutom in sej lite i sina egna lögner vilket kanske gör att han skäms lite inför sin pappa. Jag kan ju dessutom tala om att när en liten kille blir förhörd så ser det inte så bra ut när hans store muskulöse pappa sitter bredvid och ser pompös ut. Bara så ni vet utifall att det skulle bli aktuellt någon gång...

Efter dessa båda förhör läste domaren upp yttrandet som socialtjänsten gjort angående min son. Yttrandet talade om att han gått i stödgrupp för barn till missbrukande föräldrar, gått beteendeförändringsgrupp för sin ilska som berodde på att han som yngre betecknades som "överintelligent med autistiska drag". Detta har dock vuxit bort sedan han börjat högstadiet och han ses nu som en lugn och glad kille, som visserligen smakat öl och tobak men som tycker det är skitäckligt. Hans fritidsintressen är fotboll och andra sporter.

Rättens utslag då?

Jo, lite skadestånd tyckte de att de båda målsägandena kunde behöva eftersom de ju faktiskt fått något märke. Så de ska få 600 kronor var. 

Rätten tyckte inte att någon av dem blivit kränkta eftersom de själva deltagit i att provocera fram händelserna.

Att pappan skulle ha 600 kronor för förlorad arbetsinkomst fnös rätten åt. De ansåg att ett planerat läkarbesök (dagen efter) för en man med egen taxifirma inte kan ha betytt några inkomstförluster då han förmodligen kan styra sin tid ganska fritt.

Son blev visserligen dömd till samhällstjänst för misshandel och att betala 500 kronor till brottsofferjouren, men det överlever han. Han kommer att vara borta ur belastningsregistret när han fyller 20 och han har ju faktiskt gjort fel. För man har ju faktiskt inte rätt att ta till våld när man inte får som man vill och det har han sannerligen fått lära sej den hårda vägen.

Så vi är ganska nöjda ändå.

Men jag är slut. Slut som människa. Detta har tagit upp så mycket vånda och oro så när jag kom hem i går kväll så kändes allt tomt. Jag orkar inget, vill inget, klarar inget....

Så jag tänker leva i den känslan till det går över. För det kommer det att göra, bara inte just nu...